Vi använder

QR-koder för ljudinformation

se nedan i avsnittet

"ANDERSLÖV SOM HANDELSORT"!


ANDERSLÖV - HISTORIK

Klicka på bilden nedan!.

Arkeologiska fynd visar att folk från skogarna i norr och havet i söder följde åar och bäckar och bosatte sig där man fann bra odlingsmark för föda åt sig själv och sina djur.

I lågmarken mellan ett par höjder här på orten bosatte man sig på båda sidor om bäcken i gårdar och hus, en by bildades här.

 

På den östra av höjderna började man på 1100-talet bygga byns kyrka. På den västra höjden fanns en outtömlig källa med renaste vatten för både folk och djur.

Här togs den danske kungens ridande kurirer väl omhand på sina ärenden i östra Skåne, här lämnades de kungliga och myndigheters besked f.v.b. till byar och folk på Söderslätt. Ridstigen blev väg för droska och vagnar och därmed början till landsvägen.

Kungen förlänade orten här med härbärge, tingsplats och handelsrättigheter samt postställe och skjutsskyldighet åt resande, härom vittnar milstolparna vid landsvägen.

Anderslöv, som tidigare kallats Andorlefn och Anderslöf växte till betydande marknads- o handelsort. 1824 byggdes skolor och på 1860-talet kom postexpedition, läkarmottagning, apotek, bank och järnväg. Samhället fortsatte sin tillväxt och betydelse för bygden.

Samhället rymmer numera fina stora skolor, fin sjuk- och åldringsvård, har bra kommunikationer och en god allmän service.

 

<<TILLBAKA



ANDERSLÖV SOM HANDELSORT

Anderslöv ansågs i äldre tider som en betydande handelsort för omkringliggande bygd. Hit skulle man för att uträtta behövliga ärenden t.ex. bank och spannmålshandeln och så naturligtvis Spritbolaget eller det riktiga apoteket.

Här fanns också läkare och veterinärer och en hel del dåtida yrkesutövare såsom vagnmakare, tunnbindare, smeder och piskmakare men också urmakare, möbeltillverkare, garnspinnare och textilfärgare, bryggare, slaktare och bagare på flera ställen i vår by.

För att sko sig och klä sig fanns här träskomakare, stövel- och skomakare liksom att här fanns ett dussintal skräddare och sömmerskor, mösseskräddare och hattmakare, men också taktäckare och tjäremålare.

Den första hökeriaffären kom på kyrkbacken i mitten av 1800-talet och omkring 1860 öppnades hökeri mitt för

för kyrkan och strax därefter kom från knallebygden Josef Larsson och satte igång en större lantaffär väster om den då öppnade torgplatsen.

Klicka på bilden nedan!

Ännu fler handelsbutiker och verkstäder kom igång och samhället blev mer och mer aktivt och så har det fortsatt..

 

Du som har en smartphone och en QR-läsare installerad i den, scanna av QR-symbolen och du får en historia från förr!

 

<<TILLBAKA



HÄR FINNS MUSEET

Kulturgruppen Anderslöv & Bygden är en studerande grupp, som tagit till uppgift att forska i folklivet i samhället och byarna på slätten.

Människorna här synes ha levat i samförstånd och hjälpts åt i det dagliga livets arbete och nöje. De har ägnat sig åt sina odlingar och sin djurskötsel och med hantverk i sina gårdar och hus och senare i de yrken, som de lärt sig till nytta för alla.

 

De såg till att arbeta fram den mat och de kläder de behövde, alla skulle vara mätta och varmt klädda och ha tak över sin bostad och sina djur.

Man byteshandlade ofta till belåtenhet och i överenskommelse. Man tog till vara sina redskap och verktyg, sina grytor, spinnrockar och vävar m. m. Ting som nu finns att se på hyllor och krokar i vårt museum, där vi nu också kan få se den gamla lanthandeln från Ugglarp och vävkammaren från Gärdslöv.

 

FRI ENTRÉ!

Museet öppet

* andra söndagen i månaden kl 1300 till kl 1600

 

Marknadsdag

* 15 augusti kl 0930 till kl 1700

* 29 november kl 1400 till kl 1700

 

Café i Församlingshemmet

kl 14 varje första lördagen i månaden.


Övrigt enligt tidsbeställning per tel 040-48 31 51


Entrén är gratis, men tacksamma för ett litet bidrag till museets underhåll.

 

<<TILLBAKA



KVINNANS ROLL I BYGDEN

Klicka på bilden nedan!

Kvinnans roll i bygden hade ett betydande värde i äldre tider, om än det är så även i våra dagar.

De fick från tidiga morgontimmar till sent på kvällen deltaga i hårt "ute-"arbete och samtidigt se till och sköta hemmet.

 

Husmor och pigorna mjölkade, skötte om fåren och gässen. De slaktade och bakade, syltade och saftade. Man sydde och tvättade och lagade kläder och på årets mörkaste dagar fanns man i vävstolen eller spinnrocken och på kvällarna stickade man i det svaga oljelampsskenet.

 

Helgerna gjorde de till högtidliga fester och kalas. Det idoga arbetet gav också glädje och skulle så storken gjort en påhälsning så blev det till att passa glyttar och fostra det framtida släktet till sina uppgifter i en ny tid med nya kunskaper och nya sätt att vara verksam. I allt detta har kvinnan i hemmet varit märkbart delaktig.

 

<<TILLBAKA



FRÅN BYALAG TILL NUTID

Anderslöv socken = församling har genom tiderna varit indelad i byalag, ett för varje by. Socknen hade fem byar: Anderslöv, Sörby, Ugglarp, Markie och Stävesjö.

 

Varje by hade sitt byalag som med sin årligen utsedde ålderman styrde och bestämde om hur och vad som skulle ske i lagets område. I t.ex. Anderslöv samlade åldermannen byalaget för att bestämma om brandsyn kring gårdarna i kyrkbyn och senare i de utflyttade gårdarna och i byahusen, man utsåg en lyktetändare till de fotogenlysande gatlyktorna. Man synade kyrkstigar och samfällda vägar samt vattenställe för djuren och för tvätt- o badställen.

 

Man utsåg vaktefolk, de s.k. "hörarna", som tillsammans med andra byalag skulle vakta djuren som gick på "efterbete" på de skördade fälten. En "gåsapåg" fick vakta gässen veckorna innan slakten vid Mårten.

Denna gemensamhet utjämnades i och med att enskiftet infördes, men för de nämnda uppgifterna i byn, numera samhället, hade byalaget kvar en del uppgifter, bl. a. angående brandsynen och om branddammar och vattenställen, möllorna och vägarna samt hälsovådlig tillsyn.

 

Skolgång och fattigvård togs vid övergången till 1800-talet om hand av kommunalstämman, de förtroendemän som utsågs i samråd med länsmyndigheten. Därmed kom man in i en av myndigheter styrd tid, som förändrats så att byalagets invånare nu inte har mer uppgifter än att bevara den kultur som finns bevarad i byakistorna, som en gång om året tages fram då byalagets medlemmar samlas till stämma och mårtensgille. Traditionen fortsätter - sådant är kultur.

 

I generationer har släkter blandats och våra dagars släktforskning ger oss ofta oväntade besked och de gamla fotona från hem, skolor och föreningar berättar sina tysta upplysningar.

 

<<TILLBAKA